8 april

Blogg är en uttrycksform som inte passar mig särskilt bra. Min drivkraft ligger ofta i min frustration, och frustration uppstår sällan i monologer. Jag är tvungen att föreställa mig min egen läsare. Och den läsare jag föreställer mig är inte till särskilt stor hjälp, eftersom jag inte kan föreställa mig någon annan reaktion från denne än ett hånfullt skratt. Eftersom den läsare jag föreställer mig inte kan vara någon annan än jag själv kan jag såklart inte skriva något riktigt upprörande eller oväntat. Det är kanske intressant dock hur jag kan föreställa mig en hånfull läsare utan några som helst problem. Kanske står vi alla inför oss själva i form av en viss attityd, varav min är hånfullhet.